Från cirkeln till hela landet

I en tidigare artikel berättade jag hur vi räknar på landskapet inom tre kilometer från en bigård: Naturvårdsverkets marktäckedata i tiometersrutor, lagd på ett register över 113 dragväxter med nektarvärde och blomningstid. Det gav en "Dragkurva" för din bigård.

Nu har vi vänt på frågan. I stället för att räkna kring platser som redan har kupor räknade vi på alla platser, dvs hela Sverige indelat i rutor om fem gånger fem kilometer. Det blev hela 20 285 rutor och varje ruta med sin egen honungspotential och sin egen kurva över säsongen. Samma data, samma register, samma formel. Skillnaden är att nu finns svaret innan(!) man har kört dit med släpet.

Vi kallar detta för "Möjlighetskartan". Grön färg är potentiellt "mycket att hämta", orange är "tunt". Man hittar den under "Kartlager" på bigårdens karta i BeeLab, och det första man ser är rutorna inom en mil från sina egna bigårdar.

Vad man ser när man zoomar ut

Det första jag gjorde var att titta på mitt eget län. Kalmar län är ett skogslän i orange — med en gul och grön remsa längs kusten där åkermarken ligger, och med Öland som "lyser" upp. Min egen bigård i Ålem hamnar i en gul ruta precis på gränsen mellan skog och kust, med potential 50 av 100. Det är exakt vad Bigårdsanalysen sa om samma plats, fast räknat på ett helt annat sätt. Två metoder, samma tal, och det känns som om det är den sortens kvitto man vill ha.

Sedan bläddrade jag i tiden. Kartan har ett filter för "halvmånad", för tidig mars till sen oktober, och färgerna följer "Dragkurvans" värde för just den perioden. I tidig juni är Skånes slätt och Västgötaslätten gröna. I sen augusti tänds Öland medan fastlandet runt omkring faller tillbaka — ljungen, alvaret och kustängarna drar, när skogen är tom. Nu i slutet av september är kartan nästan "grå" överallt, för det finns helt enkelt inte mycket kvar att hämta, och kartan visar just det.

Halland har kanske den tydligaste bilden med kustslätten Kungsbacka–Varberg–Falkenberg–Halmstad i gult och grönt, skogsinlandet i orange, och gränsen mellan dem skarp som en linjal. Den som bor i Halland vet detta sedan länge och nu står det på en karta dessutom.

Vad det ger en biodlare

För den som har en bigård är nyttan med funktionen att "förstå platsen", t.ex. varför juli är en bra månad medan september är "tom", vilka biotoper som bär draget, och om rutan intill har mer att ge. "Hovra" över en ruta så står potentialen där, säsongsprofilen, toppen och de tre största biotoperna.

För den som funderar på en ny plats, tex. en utbigård, en flytt, eller ett samarbete med en lantbrukare, så är det ett sätt att kontrollera "rutan" innan man bestämmer sig. Fem kilometer bort kan kanske vara en helt "annan färg". Och för den som vill förstå ett helt landskap finns länet som helhet i listan: en förening som planerar var nya medlemmar bör ställa sina första kupor har plötsligt ett underlag som man kan föreslå utifrån.

Det finns en tredje användning som jag tycker är den roligaste. Kartan förklarar saker vi kanske bara anat. Varför får kollegan på Öland mycket honung av en viss sort i augusti? Titta på rutan i sen augusti. Varför är vissa föreningars honung så lik år efter år? Titta på biotoperna! Landskapet "skriver" honungen, och nu kan man "läsa av det".

Och Melissa läser samma karta

AI-rådgivaren Melissa i BeeLab vet nu dessutom om både dina inritade dragkällor och landskapet från din senaste Bigårdsanalys. Frågar man "vilka dragkällor har jag nära bigården?" svarar hon med lindarna vid kyrkan, rapsfältet på åkrarna bakom skogen och landskapets potential, profil och biotoper — i samma svar. Det är samma data som kartan, bara i ord istället från Melissa.

Vad kartan inte gör

Den räknar på landet, inte på havet: en kustruta eller en ö bedöms på sina egna hektar. Den använder en referenszon, inte din växtzon — kurvans läge kan skilja ett par veckor mot din bigård, som Bigårdsanalysen istället räknar med rätt växtzon. Den visar potential, inte skörd; vädret och samhällets styrka avgör vad det blir i slutändan. Och den bygger på marktäckedata från 2023 (det senaste som finns), och ett register kurerat av biodlare. Allt det står i appen. Det som gör kartan bättre för varje år är dock när biodlare själva ritar in: lindarna, rapsfälten, ljunghedarna, allt det som ingen karta "ser" eller vet om.

Frågan till er

Vilken ruta står du i — och vilken färg hade du gissat på?

Mikael Ekström är biodlare i Ålem, sekreterare i den lokala föreningen och styrelsemedlem i sitt biodlardistrikt och grundare av BeeLab (app.beelab.se · www.beelab.se). Möjlighetskartan bygger på Naturvårdsverkets Nationella marktäckedata (CC0) och SBR:s biväxtlista, och täcker hela Sverige sedan 27 september 2026.