Kartan som vet mer än vi

Ingen biodlare vet exakt vad som växer inom tre kilometer från kuporna. Vi vet oftast "ungefär", för vi vet att det är mycket skog åt ena hållet och att grannen odlar raps vart tredje år. Men tre kilometer är ju hela 3 600 hektar, och det är mer än något minne rymmer.

Naturvårdsverket vet däremot väldigt mycket. Deras Nationella marktäckedata är en karta över hela Sverige i rutor om tio gånger tio meter, där varje ruta har en av 52 klasser: tallskog på fastmark, ädellövskog, åkermark, gräsdominerad mark som är frisk-fuktig, hav. Datan är öppen och fri att använda. För en bigård med tre kilometers radie blir det 360 000 rutor att räkna på...

Det är den ena hälften. Den andra är biodlarkunskapen: vilka växter som ger nektar och pollen, när de blommar och hur mycket. Den finns i Sveriges Biodlares Riksförbunds biväxtlista, och vi har gjort den till ett register med 113 arter, var och en med nektar- och pollenvärde och en blomningstid som förskjuts efter växtzon. Ädellövskog betyder lind i juli och lönn i maj. Åkermark betyder raps i maj-juni om det är rapsår. Ljunghed betyder augusti.

Lägger man kartan på registret får man något som liknar en säsong: hur mycket nektar landskapet kan ge, halvmånad för halvmånad, från januari till december. Vi kallar det för "Dragkurvan" hos oss på BeeLab. Den är ingen skördeprognos – vädret och samhällets styrka avgör vad som bärgas – men den visar var i säsongen svackan troligen ligger, och det är även något att planera efter.

Ön utan skog

I juli hörde en biodlare på Öland av sig. Hans Bigårdsanalys sa 80 procent skog. Från hans kupor ser man åker åt alla håll och Kalmarsund bakom. Han visste att kartan hade fel. Vi trodde att kartan hade rätt och att han hade "otur" med sin ruta.

Det tog oss ett tag att räkna på, testa och förstå. Bilden som Naturvårdsverkets karttjänst skickar innehåller inte klasskoderna, utan radnumren i teckenförklaringen. Rad noll är åkermark. Vår kod läste nollan som "ingenting" och kastade bort den. Hav på rad åtta lästes som en skogskod. Resultaten såg rimliga ut i Småland när vi först testade Bigårdsanalysen, där det faktiskt är mycket skog, och därför ifrågasatte ingen dem. Det krävdes alltså en ö.

När vi hade förstått felet kontrollerade vi varje ruta mot Naturvårdsverkets egen teckenförklaring och "frågade" därefter tjänsten punkt för punkt vad den själv sa om sex kända platser. Sedan skrev vi tester som aldrig låter det hända igen. Ölandsbigården har nu sju av tio hektar land som "åker", och havet är hav. Min egen bigård här hemma i Ålem gick från en procent åkermark till tjugosex dessutom.

Jag berättar det här för att det är den viktigaste lärdomen i hela projektet: stora datamängder är bara nyttiga om någon som känner marken kan säga ifrån. Biodlaren på Öland gjorde det. Alla som använder bigårdsanalysen i dag i BeeLab har honom att tacka.

Det kartan aldrig ser

Men även en korrekt karta har ett tak. Bredvid mitt hus i Ålem ligger en kyrkogård med ett femtiotal mycket stora lindar. På marktäckekartan är den "anlagd mark" och några rutor ädellövskog – två hektar av 3 600. För bina är det något helt annat: två veckor i juli när de knappt behöver flyga någon annanstans, och min honung är känd för att innehålla mycket lind dessutom.

Så sedan i september kan nu biodlaren även rita in det kartan inte vet. Gå till bigården, öppna därefter "Kartan", klicka runt kyrkogården hörn för hörn, välj sedan "Lind" ur registret, ange ungefär hur många, kanske även ta ett foto om man står där just då. Källan räknas därefter direkt in i "kurvan" – som en egen del, tydligt skild från landskapets, med ett tak så att ingen ritar sig till en potential som inte finns. Man kan till exempel nu "rita in" en rapsåker som bonden i närheten just sått, en ljunghed, en allé av lönn, eller en slottsträdgård.

Och när lindarna slår ut trycker man på knappen "Blommar nu". Det sparar datumet, år för år. Det låter kanske lite, men det är grunden för nästa steg: när tillräckligt många biodlare har tryckt på tillräckligt många lindar, sälgar och hasslar, vet vi när de blommar där just du bor i vårt avlånga land – och kan säga det några dagar innan, eller ge dig möjligheter till "datastyrd" placering.

Den som vill kan även dela sina källor anonymt med biodlare i närheten: bara växt, omfattning och plats, ingen avsändare. Den som inte vill behåller dem för sig själv. Vi vet att en del bigårdars placeringar nästan är som svampställen...

Vad det är till för

För den som har en bigård är nyttan enkel: man förstår sin egen plats. Varför juli är bra och september tom. Varför grannbyn får mer ljunghonung.

För den som funderar på en ny plats blir det ett verktyg att jämföra med. Man kan klicka var som helst i kartan och få samma analys för den punkten – innan man har kört dit med "släpet" och bestämt sig för att testa en ny plats för sin bigård. Det är även ett ämne för en helt egen artikel, för det är där de riktigt stora frågorna börjar: hur många samhällen tål en plats, och vad händer när flera biodlare räknar på samma mark?

Vad vi inte vet

Nektarvärdena i registret är kurerade av biodlare, inte mätta i fält. Blomningstiderna är genomsnitt! Marktäckedatan är från 2023 och vet inte vad som försvann i vintras. Analysen säger vad landskapet kan ge, inte vad bina hämtade. Allt det står i appen, och allt det förbättras löpande – av oss, men mest av er som ritar in det ni vet.

Så frågan till er: vad finns runt DIN bigård som ingen karta känner till – men som bina hittar varje år?

Mikael Ekström är biodlare i Ålem, sekreterare i den lokala föreningen och styrelsemedlem i sitt biodlardistrikt och grundare av BeeLab (https://app.beelab.se - https://www.beelab.se), ett svenskt digitalt verksamhetssystem för biodlare. Bigårdsanalysen bygger på Naturvårdsverkets Nationella marktäckedata (CC0) och SBR:s biväxtlista.