De flesta biodlare vet ungefär hur mycket foder som gick åt under hösten. Färre kan svara på hur mycket av vinterförrådet som samhällena skaffat själva. Det är den uppdelningen som gör en fodringslogg till ett utvärderingsverktyg i stället för en inköpslista.
I det exempel som ligger till grund för den här texten summerar säsongen till 507 kg foder fördelat på 87 fodringar och 62 kupor. Parallellt står 1 060 kg eget invintrat förråd i form av honung och pollen. Totalt invintrat landar på 1 516 kg mot ett mål på 24 kg per kupa, med 52 kg kvar till mål. Tre samhällen är invintrade på enbart eget förråd, utan en enda fodring.
Den intressanta informationen ligger inte i totalen utan i spridningen. Överst i listan finns kupor med 28–30 kg eget förråd som bara behövt en symbolisk giva, eller ingen alls. Längst ned finns kupor med 4–12 kg eget förråd som fått 8–11 kg socker och ändå ligger 6–10 kg under mål. Två kupor på samma bigård kan skilja 20 kg i eget förråd. Det är en skillnad som inte förklaras av drag, eftersom draget är detsamma.
När kvoten mellan eget förråd och tillförd giva beräknas per kupa blir tre grupper synliga. Den första samlar och behåller: hög andel eget förråd, låg giva, mål uppnått tidigt. Den andra har samlat men blivit skattad hårt – hög produktion, lågt kvarvarande förråd, stort fodringsbehov. Den tredje har varken samlat eller behållit, och det är den gruppen som förtjänar en anteckning i journalen: låg egen insamling under god drägtid pekar oftare mot drottningkvalitet, samhällsstyrka eller sjukdomstryck än mot otur.
Här ligger också en av de vanligaste feltolkningarna. Ett samhälle som fodrats mycket ser i loggen ut att ha fått god omsorg, men den stora givan är i själva verket kvittot på ett underskott. Utan uppdelningen mellan eget och tillfört blir en svag kupa osynlig bakom ett välfyllt vinterförråd, och problemet återkommer nästa säsong.
Mönstret på bigårdsnivå är minst lika användbart. Om flera kupor på samma plats hamnar i den låga gruppen handlar det sannolikt om platsen – dragväxter, konkurrens eller mikroklimat – snarare än om enskilda samhällen. Är avvikelserna spridda över flera bigårdar pekar det i stället mot enskilda samhällen eller mot skattningsrutinen.
Praktiskt kräver detta inte mer arbete än det som ändå görs, bara att uppgifterna noteras var för sig: uppskattat eget förråd vid sista genomgången, varje giva med datum och mängd, och den summa som blir vinterförrådet. Skillnaden mot att bara skriva ”fodrat” är att materialet går att jämföra mellan år.
Utvärderingen görs sedan på våren. Kupor som gick in på huvudsakligen eget förråd jämförs med dem som bars av sockerlösning – i övervintringsresultat, vårutveckling och kvarvarande foder i april. Efter två eller tre säsonger går det att se om det egna förrådet faktiskt ger bättre övervintring i den egna bigården, eller om skillnaden är mindre än vad tumreglerna säger.
Tre tal att följa per kupa
Eget förråd (kg)
Tillförd giva (kg och antal)
Totalt invintrat mot mål (kg)
Bigårdssnitt och spridning inom bigården säger mer än totalsumman.